Ingen uppdatering

Tyvärr har jag inte kunnat uppdatera nobloggarna på sistone. Det skär i mig när jag tänker på det. Men håll ut, när ni minst anar det kommer det att trilla in ett inlägg.

Vad har vi haft för oss på senaste tiden?

Ja, vi har haft ett kemiprov, vi har utvärderat första kemikursen och så har vi smygstartat med nästa kurs som heter och handlar om vatten.

Arkivet uppdaterat!

Träningshäfte med facit finns nu i arkivet.

Frågestund i kväll igen

Mejla mig dina frågor inför provet. Jag försöker att svara på så många som möjligt.

Orientering

I dag var det inga lektioner på eftermiddagen, i stället var det orientering, som våra pigga idrottslärare Peter och Per hade ordnat.

Perfekt höstväder

Jag var också ute i skogen och smög.

Hur går det med pluggandet?

Bra, hoppas jag. Om du har kört fast kan du mejla din fråga till mig. I kväll svarar jag på så många mejl som möjligt.

Antal atomer

Så här såg det ut när vi tränade på att skriva antal atomer.

(Jag känner att bloggen har blivit lite rörig. Inläggen kommer lite huller om buller och inte i någon logisk ordning. Hoppas ni har överseende med det. Jag ska skärpa till mig.)

Hälla luft, hälla koldioxid och försiktigt spruta syre över ett ljus

På botten av en glasbägare ställde vi ett tänt värmeljus. Sedan undersökte vi vad som hände när man

1. hällde luft i bägaren. Inget händer ljuset brinner som vanligt.
2.  hällde koldioxid i bägaren. Ljuset slocknar när man håller koldioxid över det eftersom koldioxiden är tung och lägger sig över ljuset och hindrar syret att nå lågan. Lågan kvävs.
   
3.  försiktigt sprutade syrgas över lågan. Ljuset började brinna med ett skarpare och intensivare ljus. Syre underhåller förbränningen. Mer syre -> Bättre förbränning.
   

Vätgasballong, koldioxidballong och luftballong

Vi har pratat en hel del om vätemolekylen, H₂ och om koldioxidmolekylen, CO₂ så det kändes som att det var på tiden att vi bekantade oss lite närmare med dessa två.
Jag fyllde en ballong med vätgas, H_2, en ballong med koldioxid, CO₂ och en med luft. Sedan släppte jag dem i klassrummet.

Vätgastuben i kemipreppen

• Koldioxidballongen föll tungt ned i golvet - det syntes tydligt att koldioxid är en tung gas. 
• Vätgasballongen for direkt upp i taket - vätgas är en lätt gas.
• Luftballongen dalade långsamt ned mot golvet.

Så här såg det ut när vätgasballongen lättade:

Jag hade även en reservvätgasballong med mig och den lät vi gå till väders utomhus.

Vetenskapshistoria

Jag mejlade ut målbeskrivningen till provet tidigare i dag. En av punkterna handlar om vetenskapshistoria, att man ska kortfattat, med hjälp av några årtal som hållpunkter ska kunna berätta om hur tänkandet har utvecklats. Här får ni lite hjälp på traven med det:

För mer än 2000 år sedan
Man trodde att allt bestod av de fyra elementen, luft, vatten, eld och jord jord. Det fanns inga apparater att undersöka det med, så man tittade och tänkte mycket.

Fram till 1600-talet
Man trodde att man kunde blanda till vad som helst, bara man hittade den rätta blandningen av de fyra elementen. Man hade förstoringsglas att undersöka med.

Från 1600-talet
Man gör experiment och har hjälp av mikroskop. Man förstår att det finns fler än fyra ämnen. Man kallar de minsta byggstenarna för atomer.

Från 1800-talet
Man vet att atomer består av ännu mindre delar. Det har Marie Curie upptäckt genom experiment.

2000-talet
Vi kan undersöka atomens smådelar. Vi har datorer till hjälp.

Om du vill läsa mer om detta kan du läsa i din  fysik- och kemibok på sidorna 8 och 9.

Arkivet

Jag ligger efter med bloggandet. Medan jag kommer i kapp kan ni titta in i arkivet, där har jag lagt upp arbetsuppgifter som vi har kämpat med på lektionerna och facit till dessa, bra va? Tyvärr kan jag bara lägga upp uppgifter som jag själv har tillverkat där. Arkivet kommer att fyllas på med användbara saker efter hand.

Här är det:


Arkivet - no i sexan

Kluriga uppgifter

Det kanske verkar som om vi bara håller på och tillverkar molekyler i olika material på nolektionerna, men så är det inte. Vi har även tittat på bilder av olika molekyler och funderat på:

• hur många grundämnen som ingår i molekylerna.
• hur många atomer som finns i varje molekyl.
• hur många molekyler som bilden visar.

Molekylplansch

Vi har även tillverkat molekylplanscher:

 

 De kan vara bra att ha när man ska ta hem och plugga in de olika molekylerna. Lermolekylerna med sina namnskyltar är svåra att transportera hem, de går så lätt sönder. Dessutom blandar de i hop sig huller om buller och det blir ett sjå att reda ut vilken molekyl som är vilken.

De här molkeylerna har vi numera koll på:

Vätemolekyl, H₂

Syremolekyl, O₂

Vattenmolekyl, H₂O

Kolmonoxidmolekyl, CO

Koldioxidmolekyl, CO₂

Fler molekylutställningar

Molekylutställning

I dag började alla elever vi att fixa i hop sina egna molekylutställningar.
Först tillverkade de en låda som de ska förvara molekylerna i. Lådan vek eleverna av ett kvadratiskt papper utan att klippa eller tejpa. Det är lite knepigt och pilligt, men alla fick till det. Om du är sugen på att vika en låda hemma och har glömt bort hur man gör kan du titta här. Där finns en bra beskrivning.
Sedan tillverkade de molekylerna i modellera; syremolekyl, vätemolekyl, koldioxidmolekyl, kolmonoxidmolekyl, och vattenmolekyl. Slutligen ska varje molekyl ha en namnskylt där dess namn och kemiska beteckning står. Alla blev inte riktigt klara, så fler bilder på slutresultatet får ni se en annan dag.

Läxförhör, redovisningar och inuti atomen

Måndag 7/9
Skriftligt läxförhör
Jag började med att förhöra läxan. De flesta hade läst på, men sju personer hade inte gjort det av olika anledningar.

Utantillredovisningar 
De som inte hann redovisa om sitt grundämne i förra veckan gjorde det i dag i stället. Det gick bra.

Vad finns inuti atomen? 
Ja, det pratade vi om. Vi tittade på en bild som visar det:

Om man kunde förstora en kolatom så att den blir lika stor som Globen måste man göra den tusen miljarder gånger större. I mitten av Globen skulle atomkärnan sväva, lika liten som en stenkula. Elektronerna skulle vara så små att vi inte ens skulle kunna se dem med ett förstoringsglas. De rör sig otroligt snabbt och vi skulle kanske se dem som ett disigt flimmer längs gGobens väggar.

 

Globen som en atom?

Grundämneslotteri med miniredovisningar

Grundämneslotteri
Var och en  fick dra en lott. När eleverna vecklade upp sin lott hittade de en kort text om ett välkänt grundämne, till exempel järn. Eleverna fick sedan välja ut fyra intressanta fakta om sitt grundämne från texten på lotten och skriva ned dessa i anteckningsboken, och inte nog med det! Nej, sedan gällde det att på ca 7-8 minuter försöka lära sig de fakta man valt utantill. Ganska tufft.

 När tiden var ute drog vi lott om vem som skulle redovisa först. Första redovisningen gick bra och det gjorde även de som följde. Tyvärr hann inte alla redovisa i dag, men vi fortsätter på måndag.

Periodiska systemet

Korta animerade kemifilmer
Jag visade fem korta filmer om en kemisk förening och några grundämnen . De handlade om vattenmolekyler, kolatomer, järnatomer, kiselatomer och syreatomer. Vi diskuterade lite om vad vi sett mellan varje film.

Periodiska systemet
Vi tittade på periodiska systemet. Det visar alla olika sorters atomer som finns. Varje atomsort kallas för grundämne. Vi konstaterade att de allra flesta grundämnen som finns är metaller.


De ämnen som liknar varandra står nära varandra i periodiska systemet.

Varje elev fick ett eget periodiskt system. Vi färglade metallerna med gult, halvmetallerna med grönt och icke-metallerna med blått. Sedan letade vi upp våra gamla bekanta och ringade in dem. Som gamla bekanta räknas dessa; syre, kol, kvicksilver, tenn, järn, koppar, silver, och guld.

Jag berättade lite om Dimitrij Mendelejev, ryssen som kom på att man kunde sortera alla grundämnen efter vikt och egenskaper, i ett periodiskt system.

Mendelejev - periodiska systemets konstruktör



Dimitrij Mendelejev växte upp med sin ensamstående mamma i Sibirien, Ryssland i mitten av 1800-talet. Hans mamma, som drev en tvålfabrik, såg till att Dimitrij fick studera kemi. Tyvärr blev han tvungen att resa långt med tåg för att komma till städer där han kunde studera. På tåget lade Dimitrij ofta patiens när han blev uttråkad.

 Kemistudierna flöt på bra och Dimitrij var nöjd med livet. Han fick vara med på en stor kemikonferens i Tyskland. Kemister från när och fjärran kom dit och berättade om nya grundämnen som de hade upptäckt. Efter konferensen fick han en snilleblixt- han kom på att han skulle skriva ned alla kända grundämnen på små lappar som han sedan kunde lägga ut på ett bord, gruppera och flytta runt som han ville. Nästan som patiens. Dimitrij tänkte att han kunde sortera ämnena efter deras egenskaper, och efter hand växte det periodiska systemet fram.

Jag har tillverkat en quiz:Träna kemiska beteckningar

Atomer och molekyler

Repetition
Vi började med att tillsammans repetera vad vi lärde oss förra lektionen:

• Allt är uppbyggt av atomer.
• Det finns lite mer än 100 olika sorters atomer.
• Atomerna kan sitta ihop med varandra på många olika sätt.
• Om två eller flera atomer sitter i hop i en grupp kallas det för en molekyl.

Jag lade även till lite nytt:

• Om molekylen består av olika atomer är det en molekyl av en kemisk förening. Exempel:

Molekyl av kemisk förening: Två syreatomer (röda) sitter i hop med en kolatom (svart).

• Om molekylen består av likadana atomer är det en molekyl av ett grundämne. Exempel:

Molekyl av ett grundämne: Två syreatomer (röda) sitter i hop med varandra.

Kemiträningshäfte

Alla fick varsitt kemiträningshäfte att arbeta med:














De flesta kastade sig ivrigt över häftigt och arbetade sig igenom det snabbare än vad jag kunnat föreställa mig. I slutet på häftet fanns en avdelning där man skulle lära sig namnen och de kemiska beteckningarna på några olika grundämnen:

Guld - Au
Silver - Ag
Tenn - Sn
Järn - Fe
Kvicksilver - Hg
Koppar - Cu
Syre - O
Kol - C

De som var snabba fick lära sig ytterligare några grundämnen att lära sig. När de hade pluggat grundämnen en stund fick alla göra ett test på vilka grundämnen som de kom i håg. Eleverna fick välja om jag eller de själva skulle rätta testet. De flesta valde att lämna in testet till mig för rättning. Ni får tillbaka dem i morgon, tisdag.

Boken om fysik och kemi

I dag fick ni er nya fysik- och kemibok. Den heter: Boken om fysik och kemi. Så här ser den ut:

 

Visst är den fin? Böckerna är alldeles nya, och de ska hålla för många elever som kommer efter dig, så ta hem och plasta in ditt exemplar. Givetvis går det lika bra att slå in boken i papper.

 .

Vi läste sidorna 6 och 7 tyst för oss själva, sedan pratade vi om vad vi läst. De flesta kom i håg att texten handlade om att allt är uppbyggt av atomer och att det finns olika sorters atomer. Ungefär 100 olika sorter faktiskt. Vi fick också reda på att om två eller flera atomer sitter i hop kallas det för en molekyl. När vi hade pratat en stund om det tittade vi på en kort film som handlade om en kolatom.

Till sist visade jag nobloggen, så att eleverna hittar hit.

Uppvärmning

Som uppvärmning inför höstterminens no hade jag gjort i ordning tre korsord. Ett handlade om biologi, ett om fysik och ett om kemi. De innehöll en del kluriga frågor, men med hjälp av några ledtrådar gick det att lösa dem. Om du vill prova att sätta ihop ett eget korsord finns ett bra gratisprogram att ladda ned här.

En av de klurigaste frågorna handlade om vilka myrornas "kossor" är. Nu vet ni att de är bladlössen.

Bladlössen tillverkar socker när de äter blad. Sockret kommer ut som en droppe ur bladlössens bakkropp som sedan slickas upp av myrorna. Myrorna går tillbaka till stacken med sockret och matar larverna med det. Det finns myror som stänger in bladlöss i speciella rum i stacken. Där blir de matade och mjölkade på socker.

Premiär för sexans noblogg

Välkomna till den nya nobloggen för 6b. Här kommer du att

• kunna läsa om noundervisningen.
• få information om läxor, prov och inlämingsupgifter.
• hitta länkar till övningsuppgifter, målbeskrivningar och annat du har nytta av.
• hitta en och annan frågesport.
• se filmklipp.