Arkivet uppdaterat!

Träningshäfte med facit finns nu i arkivet.

Frågestund i kväll igen

Mejla mig dina frågor inför provet. Jag försöker att svara på så många som möjligt.

Orientering

I dag var det inga lektioner på eftermiddagen, i stället var det orientering, som våra pigga idrottslärare Peter och Per hade ordnat.

Perfekt höstväder

Jag var också ute i skogen och smög.

Hur går det med pluggandet?

Bra, hoppas jag. Om du har kört fast kan du mejla din fråga till mig. I kväll svarar jag på så många mejl som möjligt.

Antal atomer

Så här såg det ut när vi tränade på att skriva antal atomer.

(Jag känner att bloggen har blivit lite rörig. Inläggen kommer lite huller om buller och inte i någon logisk ordning. Hoppas ni har överseende med det. Jag ska skärpa till mig.)

Hälla luft, hälla koldioxid och försiktigt spruta syre över ett ljus

På botten av en glasbägare ställde vi ett tänt värmeljus. Sedan undersökte vi vad som hände när man

1. hällde luft i bägaren. Inget händer ljuset brinner som vanligt.
2.  hällde koldioxid i bägaren. Ljuset slocknar när man håller koldioxid över det eftersom koldioxiden är tung och lägger sig över ljuset och hindrar syret att nå lågan. Lågan kvävs.
   
3.  försiktigt sprutade syrgas över lågan. Ljuset började brinna med ett skarpare och intensivare ljus. Syre underhåller förbränningen. Mer syre -> Bättre förbränning.
   

Vätgasballong, koldioxidballong och luftballong

Vi har pratat en hel del om vätemolekylen, H₂ och om koldioxidmolekylen, CO₂ så det kändes som att det var på tiden att vi bekantade oss lite närmare med dessa två.
Jag fyllde en ballong med vätgas, H_2, en ballong med koldioxid, CO₂ och en med luft. Sedan släppte jag dem i klassrummet.

Vätgastuben i kemipreppen

• Koldioxidballongen föll tungt ned i golvet - det syntes tydligt att koldioxid är en tung gas. 
• Vätgasballongen for direkt upp i taket - vätgas är en lätt gas.
• Luftballongen dalade långsamt ned mot golvet.

Så här såg det ut när vätgasballongen lättade:

Jag hade även en reservvätgasballong med mig och den lät vi gå till väders utomhus.

Vetenskapshistoria

Jag mejlade ut målbeskrivningen till provet tidigare i dag. En av punkterna handlar om vetenskapshistoria, att man ska kortfattat, med hjälp av några årtal som hållpunkter ska kunna berätta om hur tänkandet har utvecklats. Här får ni lite hjälp på traven med det:

För mer än 2000 år sedan
Man trodde att allt bestod av de fyra elementen, luft, vatten, eld och jord jord. Det fanns inga apparater att undersöka det med, så man tittade och tänkte mycket.

Fram till 1600-talet
Man trodde att man kunde blanda till vad som helst, bara man hittade den rätta blandningen av de fyra elementen. Man hade förstoringsglas att undersöka med.

Från 1600-talet
Man gör experiment och har hjälp av mikroskop. Man förstår att det finns fler än fyra ämnen. Man kallar de minsta byggstenarna för atomer.

Från 1800-talet
Man vet att atomer består av ännu mindre delar. Det har Marie Curie upptäckt genom experiment.

2000-talet
Vi kan undersöka atomens smådelar. Vi har datorer till hjälp.

Om du vill läsa mer om detta kan du läsa i din  fysik- och kemibok på sidorna 8 och 9.

Arkivet

Jag ligger efter med bloggandet. Medan jag kommer i kapp kan ni titta in i arkivet, där har jag lagt upp arbetsuppgifter som vi har kämpat med på lektionerna och facit till dessa, bra va? Tyvärr kan jag bara lägga upp uppgifter som jag själv har tillverkat där. Arkivet kommer att fyllas på med användbara saker efter hand.

Här är det:


Arkivet - no i sexan

Kluriga uppgifter

Det kanske verkar som om vi bara håller på och tillverkar molekyler i olika material på nolektionerna, men så är det inte. Vi har även tittat på bilder av olika molekyler och funderat på:

• hur många grundämnen som ingår i molekylerna.
• hur många atomer som finns i varje molekyl.
• hur många molekyler som bilden visar.

Molekylplansch

Vi har även tillverkat molekylplanscher:

 

 De kan vara bra att ha när man ska ta hem och plugga in de olika molekylerna. Lermolekylerna med sina namnskyltar är svåra att transportera hem, de går så lätt sönder. Dessutom blandar de i hop sig huller om buller och det blir ett sjå att reda ut vilken molekyl som är vilken.

De här molkeylerna har vi numera koll på:

Vätemolekyl, H₂

Syremolekyl, O₂

Vattenmolekyl, H₂O

Kolmonoxidmolekyl, CO

Koldioxidmolekyl, CO₂

Fler molekylutställningar

Molekylutställning

I dag började alla elever vi att fixa i hop sina egna molekylutställningar.
Först tillverkade de en låda som de ska förvara molekylerna i. Lådan vek eleverna av ett kvadratiskt papper utan att klippa eller tejpa. Det är lite knepigt och pilligt, men alla fick till det. Om du är sugen på att vika en låda hemma och har glömt bort hur man gör kan du titta här. Där finns en bra beskrivning.
Sedan tillverkade de molekylerna i modellera; syremolekyl, vätemolekyl, koldioxidmolekyl, kolmonoxidmolekyl, och vattenmolekyl. Slutligen ska varje molekyl ha en namnskylt där dess namn och kemiska beteckning står. Alla blev inte riktigt klara, så fler bilder på slutresultatet får ni se en annan dag.

Läxförhör, redovisningar och inuti atomen

Måndag 7/9
Skriftligt läxförhör
Jag började med att förhöra läxan. De flesta hade läst på, men sju personer hade inte gjort det av olika anledningar.

Utantillredovisningar 
De som inte hann redovisa om sitt grundämne i förra veckan gjorde det i dag i stället. Det gick bra.

Vad finns inuti atomen? 
Ja, det pratade vi om. Vi tittade på en bild som visar det:

Om man kunde förstora en kolatom så att den blir lika stor som Globen måste man göra den tusen miljarder gånger större. I mitten av Globen skulle atomkärnan sväva, lika liten som en stenkula. Elektronerna skulle vara så små att vi inte ens skulle kunna se dem med ett förstoringsglas. De rör sig otroligt snabbt och vi skulle kanske se dem som ett disigt flimmer längs gGobens väggar.

 

Globen som en atom?

Grundämneslotteri med miniredovisningar

Grundämneslotteri
Var och en  fick dra en lott. När eleverna vecklade upp sin lott hittade de en kort text om ett välkänt grundämne, till exempel järn. Eleverna fick sedan välja ut fyra intressanta fakta om sitt grundämne från texten på lotten och skriva ned dessa i anteckningsboken, och inte nog med det! Nej, sedan gällde det att på ca 7-8 minuter försöka lära sig de fakta man valt utantill. Ganska tufft.

 När tiden var ute drog vi lott om vem som skulle redovisa först. Första redovisningen gick bra och det gjorde även de som följde. Tyvärr hann inte alla redovisa i dag, men vi fortsätter på måndag.

Periodiska systemet

Korta animerade kemifilmer
Jag visade fem korta filmer om en kemisk förening och några grundämnen . De handlade om vattenmolekyler, kolatomer, järnatomer, kiselatomer och syreatomer. Vi diskuterade lite om vad vi sett mellan varje film.

Periodiska systemet
Vi tittade på periodiska systemet. Det visar alla olika sorters atomer som finns. Varje atomsort kallas för grundämne. Vi konstaterade att de allra flesta grundämnen som finns är metaller.


De ämnen som liknar varandra står nära varandra i periodiska systemet.

Varje elev fick ett eget periodiskt system. Vi färglade metallerna med gult, halvmetallerna med grönt och icke-metallerna med blått. Sedan letade vi upp våra gamla bekanta och ringade in dem. Som gamla bekanta räknas dessa; syre, kol, kvicksilver, tenn, järn, koppar, silver, och guld.

Jag berättade lite om Dimitrij Mendelejev, ryssen som kom på att man kunde sortera alla grundämnen efter vikt och egenskaper, i ett periodiskt system.

Mendelejev - periodiska systemets konstruktör



Dimitrij Mendelejev växte upp med sin ensamstående mamma i Sibirien, Ryssland i mitten av 1800-talet. Hans mamma, som drev en tvålfabrik, såg till att Dimitrij fick studera kemi. Tyvärr blev han tvungen att resa långt med tåg för att komma till städer där han kunde studera. På tåget lade Dimitrij ofta patiens när han blev uttråkad.

 Kemistudierna flöt på bra och Dimitrij var nöjd med livet. Han fick vara med på en stor kemikonferens i Tyskland. Kemister från när och fjärran kom dit och berättade om nya grundämnen som de hade upptäckt. Efter konferensen fick han en snilleblixt- han kom på att han skulle skriva ned alla kända grundämnen på små lappar som han sedan kunde lägga ut på ett bord, gruppera och flytta runt som han ville. Nästan som patiens. Dimitrij tänkte att han kunde sortera ämnena efter deras egenskaper, och efter hand växte det periodiska systemet fram.