Hälla luft, hälla koldioxid och försiktigt spruta syre över ett ljus

På botten av en glasbägare ställde vi ett tänt värmeljus. Sedan undersökte vi vad som hände när man

1. hällde luft i bägaren. Inget händer ljuset brinner som vanligt.
2.  hällde koldioxid i bägaren. Ljuset slocknar när man håller koldioxid över det eftersom koldioxiden är tung och lägger sig över ljuset och hindrar syret att nå lågan. Lågan kvävs.
   
3.  försiktigt sprutade syrgas över lågan. Ljuset började brinna med ett skarpare och intensivare ljus. Syre underhåller förbränningen. Mer syre -> Bättre förbränning.
   

Vätgasballong, koldioxidballong och luftballong

Vi har pratat en hel del om vätemolekylen, H₂ och om koldioxidmolekylen, CO₂ så det kändes som att det var på tiden att vi bekantade oss lite närmare med dessa två.
Jag fyllde en ballong med vätgas, H_2, en ballong med koldioxid, CO₂ och en med luft. Sedan släppte jag dem i klassrummet.

Vätgastuben i kemipreppen

• Koldioxidballongen föll tungt ned i golvet - det syntes tydligt att koldioxid är en tung gas. 
• Vätgasballongen for direkt upp i taket - vätgas är en lätt gas.
• Luftballongen dalade långsamt ned mot golvet.

Så här såg det ut när vätgasballongen lättade:

Jag hade även en reservvätgasballong med mig och den lät vi gå till väders utomhus.

Vetenskapshistoria

Jag mejlade ut målbeskrivningen till provet tidigare i dag. En av punkterna handlar om vetenskapshistoria, att man ska kortfattat, med hjälp av några årtal som hållpunkter ska kunna berätta om hur tänkandet har utvecklats. Här får ni lite hjälp på traven med det:

För mer än 2000 år sedan
Man trodde att allt bestod av de fyra elementen, luft, vatten, eld och jord jord. Det fanns inga apparater att undersöka det med, så man tittade och tänkte mycket.

Fram till 1600-talet
Man trodde att man kunde blanda till vad som helst, bara man hittade den rätta blandningen av de fyra elementen. Man hade förstoringsglas att undersöka med.

Från 1600-talet
Man gör experiment och har hjälp av mikroskop. Man förstår att det finns fler än fyra ämnen. Man kallar de minsta byggstenarna för atomer.

Från 1800-talet
Man vet att atomer består av ännu mindre delar. Det har Marie Curie upptäckt genom experiment.

2000-talet
Vi kan undersöka atomens smådelar. Vi har datorer till hjälp.

Om du vill läsa mer om detta kan du läsa i din  fysik- och kemibok på sidorna 8 och 9.

Arkivet

Jag ligger efter med bloggandet. Medan jag kommer i kapp kan ni titta in i arkivet, där har jag lagt upp arbetsuppgifter som vi har kämpat med på lektionerna och facit till dessa, bra va? Tyvärr kan jag bara lägga upp uppgifter som jag själv har tillverkat där. Arkivet kommer att fyllas på med användbara saker efter hand.

Här är det:


Arkivet - no i sexan

Kluriga uppgifter

Det kanske verkar som om vi bara håller på och tillverkar molekyler i olika material på nolektionerna, men så är det inte. Vi har även tittat på bilder av olika molekyler och funderat på:

• hur många grundämnen som ingår i molekylerna.
• hur många atomer som finns i varje molekyl.
• hur många molekyler som bilden visar.

Molekylplansch

Vi har även tillverkat molekylplanscher:

 

 De kan vara bra att ha när man ska ta hem och plugga in de olika molekylerna. Lermolekylerna med sina namnskyltar är svåra att transportera hem, de går så lätt sönder. Dessutom blandar de i hop sig huller om buller och det blir ett sjå att reda ut vilken molekyl som är vilken.

De här molkeylerna har vi numera koll på:

Vätemolekyl, H₂

Syremolekyl, O₂

Vattenmolekyl, H₂O

Kolmonoxidmolekyl, CO

Koldioxidmolekyl, CO₂

Fler molekylutställningar